Igår var jag o Julia på besök i Hamlstad. Vi shoppade och åt god mat på restaurang. Men vi var klara ganska tidigt med vår shoppingräd så vi begav oss till Centralstationen för att fråga om vi kunde byta våra bussbiljetter till en tidigare buss än vår, som skulle avgå 18.36.
Nej, det gick såklart inte så vi satte oss på stationen och väntade. observera att klockan bara var 13.00.
Vi ville heller inte gå in till stan igen då det är en bit och det hade börjat regna. så vi satt på varsin stationsbänk och fördrev tiden på diverse olika sätt.
vi spelade iPod Quiz, sov lite, tramsade lite osv.
tillsist när klockan är 18.30 så går vi förväntansfulla ut från stationen för att titta efter bussen.
Ingen buss i syne. När klockan slagit 18.42 börjar vi oroa oss lite för om vi kanske stod på fel ställe. så vi börjar se oss omkring, vankar lite av och an.
När vi kommit ett tiotal meter från busshållpatsen utbrister Julia.
- Nu kommer den! varpå vi går mot bussen.
bussen rullade in på hållplatsen, stannade till en sekund och trots att vi bara var några meter bort, körde den vidare.
lämnade oss i Halmstad, med våra förköpta bussbiljetter i handen.
Inga fler tåg eller bussar gick åt växjöhållet den kvällen så Julias föräldrar kom och räddade oss.
kl 21.30 anlände de och vi fick äntligen påbörja vår resa hem.
Jag tror att jag och Julia just höjde statistiken på hur många timmar/dagar i ditt liv du spenderar endast på att vänta på saker.
xoxo
Nej, det gick såklart inte så vi satte oss på stationen och väntade. observera att klockan bara var 13.00.
Vi ville heller inte gå in till stan igen då det är en bit och det hade börjat regna. så vi satt på varsin stationsbänk och fördrev tiden på diverse olika sätt.
vi spelade iPod Quiz, sov lite, tramsade lite osv.
tillsist när klockan är 18.30 så går vi förväntansfulla ut från stationen för att titta efter bussen.
Ingen buss i syne. När klockan slagit 18.42 börjar vi oroa oss lite för om vi kanske stod på fel ställe. så vi börjar se oss omkring, vankar lite av och an.
När vi kommit ett tiotal meter från busshållpatsen utbrister Julia.
- Nu kommer den! varpå vi går mot bussen.
bussen rullade in på hållplatsen, stannade till en sekund och trots att vi bara var några meter bort, körde den vidare.
lämnade oss i Halmstad, med våra förköpta bussbiljetter i handen.
Inga fler tåg eller bussar gick åt växjöhållet den kvällen så Julias föräldrar kom och räddade oss.
kl 21.30 anlände de och vi fick äntligen påbörja vår resa hem.
Jag tror att jag och Julia just höjde statistiken på hur många timmar/dagar i ditt liv du spenderar endast på att vänta på saker.
xoxo
3 kommentarer:
vem av er är det som är en modell?
HAHAHA, världens bästa jävla dag!!! Ge mig en till :P
Skicka en kommentar